Det behövs SÅ lite

för att man ska trilla tillbaka i en sorg så stor så den inte går att beskriva. Inte för någon. I alla fall inte för någon som inte har haft ett liv som berikats av den allra närmaste, goaste, bästaste och mest älskade Elvis.

Min kompis AK har fått lämna ifrån sig sin Kråkan. Tillbaka till uppfödaren för omplacering. Och det säger en del det ska ni veta, AK är en supertjej när det gäller hundar. Och djur överlag. Men hundar kan hon. Det är så sorgligt att läsa om hennes kamp för att få det att fungera och sen sitt tuffa beslut hon fick ta! KRAM i sorgen AK :(



Elvis och jag = sant !!!


Kommentarer
Postat av: AK

Tack <3

2011-05-27 @ 16:11:37
URL: http://bacillen.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0